När allt tar slut

Seglandes i främmande land.
Så tyst sveper vårvinden fram i segel.
Okänd mark under fötter vana vid rutin

Lämnade framtiden bakom ibland stjärnklädda nätter.
Framför stiger historien upp kring en brinnande horisont.
I går var i dag och i dag blev i morgon och ingen
kommer någonsin ifråga sätta din existens, att du är.

Fjärilstunna viskningar, ett språk av annorlunda slag.
känslor svalnade av frosten som bet tag i det du stod för.
Och jag kommer aldrig fråga varför du vände dig om.

När allt tar slut och synen försvinner in ibland drömmars villoväg.
Då inget längre är vad det var, och flyttfågeln för längesedan
lämnat vardagens mark. Ska jag segla vidare till främmande land.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0