…

vet inte om du läser, vet inte om du bryr dig. Vet inte om du tänker på mig.
Vet inte om du saknar mig. vet inget om dig i vardagen.
Dina ord är vackra men för hemlighetsfulla att förstå.
Ditt agerande mot mig säger emot allt fint du sagt och skrivit.
hur kan du klandra mig, att tro på det du säger.


Varför kämpa för dig när du aldrig skulle göra det för mig.
Varför sakna dig när jag inte finns för dig.
Varför tänka på dig när du raderar mig.
Varför tycka om dig när du stänger av mig.
Varför hoppas när du aldrig skulle ge mig handen.
Varför tro när du sagt att det inte finns något att tro på.

Hur kune jag tro att jag var någon för dig.
Att jag skulle vara tillräcklig i din vardag.
Att jag skulle få dela något med dig.
Hur kunde jag tro något så vackert.

Det är vår och varmt
och fullt med folk på stan
och jag har köpt nya solglasögon
och gömt mig i dom hela dan

Är du kvar där du var
jag har slutat gå förbi
det är nog bäst för båda
om jag försöker låta bli

Vem lämnade vem
jag är inte över dig än

Jag grät och vi kysstes
fast jag borde ha bett dig att gå
och jag ska aldrig mer säga sanningen
till nån som saknar förmåga att förstå

Det är ljust snart, jag vet
men än så känns det kallt
och gissa vad du glömde
den hänger runt min hals
jag önskar att jag var en sån
som inte tänker alls

Vem lämnade vem
jag är inte över dig än

Som en bekant som hängt sig kvar
för att allting har gått bra
nu vill du vara vän med mig
men det vill inte jag

Det är vår och varmt
när du har hört vad jag har sagt
då är det du som går i solglasögon
och saknar nån du aldrig haft

Vem lämnade vem
jag är inte över dig än